Nu är jag hemma från skidsemestern. Det var jätte roligt och de två sista dagarna åkte jag jätte snabbt! Här kan ni läsa om första dagen :)
Lång kalsong, överdrags byxor,
långärmad t-shirt, tröja, vinterjacka, hjälm, halsduk, vantar raggarsocker,
allt ska på! Hittar du mer släng på det med.
Man är ju inte den smidigaste med
skidorna på. Känns som fötterna växt en meter. Men när allt är på åker alla
långsamt mot backarna.
Det går snabbt och jag är ganska
ostabil men riktigt kul är det. Lika snabbt som jag blir bättre blir backarna
brantare och det går snabbare. Kanske var det ett misstag att åka längst upp
efter redan femte gången.
Liften kommer och jag hoppar på snabbt
tillsammans med Emmys pappa, Peter. Han pekar på baken vi ska åka och berättar
för mig hur vi ska göra när vi hoppar av. Anneli och Emmy är precis bakom och
hade det inte varit för dem hade Peter lurat in mig i en röd backe. Innan jag
börjar åka ut på den röda backen hinner Anneli stoppa mig och peka på backen
bredvid. Som jag sa, håll dig borta från Peter…
Det går snabbare och snabbare och
balansen ligger på en tunn linje för tillfället. Det blir inte bättre heller,
det blir brantare. Mitt uppe i farten ramlar jag och åker ner på magen en bit.
Det gjorde inte så ont som tur var och när jag låg där mitt i backen brast jag
ut i skratt. Jag hade ingen aning om hur jag skulle ta mig upp nu var det enda
problemet. Anneli märkte vad som hänt och kom direkt och hjälpte mig upp.
Det går bra igen, jag har flyt. Snön
sprutar längst skidorna och det blåser skönt i mitt ansikte och in i min jacka
som jag öppnat lite eftersom jag blev så varm. På något sätt råkade jag åka för
brett med skidorna i en sväng och det slutade med att jag stod så brett med
benen jag kunde med händerna i marken. Jag måste sett ut som en idiot…
Man kunde åka en grön backe hem, den
lättaste alltså. Enligt mig var det den bästa backen.
Jag
åkte i en lagom hastighet ner för backen. Blicken reste från backen och ut över
utsikten. Jag slogs av häpnad. Det var
så vackert, bara vita berg och träd. Det var så mysigt att bara glida ner
långsamt där och bara titta på bergen. Aldrig innan hade mina ögon skådat något
liknande.
//Teklis